Etikettarkiv: positiv

1 år och framtiden

Tänk! Nu har jag haft den här bloggen i ett år, lite drygt. Första inlägget skrev jag den 8:e Januari 2009

Hurra för Blackrope´s blogg 🙂

Vad händer framåt då? Jo tanken är att bloggen skall finnas kvar. Jag tycker det är så otroligt roligt att skriva så det tänker jag fortsätta med. Det kommer dock att ske ett par förändringar. Jag kommer att börja skriva mer om investeringar. Varför? Jo det är något som jag kommer att jobba mycket mer under 2010 och det är det naturligt att också skriva om det, eftersom det ligger mig varmt om hjärtat. Det är också min erfarenhet att när man börjar investera, i vad det än må vara så hänger det ihop med personlig utveckling. Man måste utmana sina gamla sanningar om pengar för att kunna skapa sig nya, vilket jag personligen har fått erfara.

En annan förändring är att jag kommer flytta bloggen och ”hosta” den själv. Detta bara för att öka min handlingsfrihet med bloggen. Jag håller på för fullt med att leta efter något bra alternativ, vi får se vad det blir. Tips mottages tacksamt. 🙂

Hur har året då varit? Ja man kan säga att jag gick ut hårt som man alltid gör när man börjar blogga. Kanske inte alla men det är i all fall väldigt vanligt. Man kan säga att mitt andra halvår var det mycket glest mellan inläggen. främsta orsaken till det är att det hände så mycket för mig i verkliga livet, så det fanns inte riktigt tid att landa och sätta sig ned och skriva. jag är nämligen lite trög innan jag väl sätter mig ned och bloggar. När jag väl sitter här så går det med en rasande fart 🙂  Sedan hade jag lite skrivkramp när jag fick för mig att allt som jag skrev skulle vara genialt, vilket det kanske aldrig har varit eller kommer att vara heller för den delen. har dock en större självdistans till mitt skrivande nu när jag kommit igenom min kramp.

Så håll utkik det kommer mera, kanske till och med denna veckan… jag måste ju sparka igång lite inlägg om det här med pengar och investeringar.

Val mött då!

Peter

Är personlig utveckling viktig?

Ja är den det?

Något som slår mig allt oftare är att det finns så många människor som inte är intresserade av personlig utveckling. Jag har börjat att fråga sådana personer varför? Och får många likartade svar. Jag har inte tid, Nä det där är bara mambo jambo, Man är den man är och det är det man får jobba med, Jag är nöjd med den jag är och min personliga favorit som jag fick häromdagen. Det är så jobbigt ?

En av mina bästa vänner sa för en tid sedan att: – Sverige är ett u-land vad det gäller personlig utveckling. Jag är benägen att hålla med om det. Frågan som då kommer i mitt huvud är, varför är det så? Eller är det så? Min lilla personliga enkät bekräftar egentligen det påståendet även om urvalet kanske är allt för litet för att dra några stora växlar på det. Om man tittar på andra områden som tex. teknik eller datorer så går den utvecklingen med en rasande fart. Man går och köper en teknisk liten fräck sak och vips 3 månader senare så har det kommit en ännu bättre version eller kanske till och med flera olika nya förbättrade produkter. Förändras vi människor i samma takt? Nä, såklart inte. Problemet är att vi inte i vissa fall förändras alls. I en värld av ständig förändring så är det otroligt viktigt att man själv är flyfotad och öppen för att förändra sig.

  • Min egna erfarenhet är att mitt ständiga arbete med att utveckla mig själv har gjort att jag idag
  • Mår mycket bättre både fysiskt och metalt
  • Tar motgångar på ett kreativt sätt
  • Förverkligar mina drömmar så jag kan drömma nya
  • Hanterar stress mer produktivt
  • Kan hjälpa andra
  • Är motiverad och målfokuserad
  • Har en bättre förståelse och tolerans med andra

Detta är bara några av dom fördelar som jag har fått genom att medvetet jobba med min egen personliga utveckling. Jag är inte på något sätt färdig och det finns massor med saker som jag kan utveckla men det är en kreativ process som är i ständig rörelse.  Visst det är inte alltid utan problem och definitivt jobbigt i vissa stunder. jag är en teknikpryl helt enkelt och om 3 månader så finns det en ännu bättre version av mig 🙂

Jag är jättenyfiken på att höra vad du som läser tycker i detta ämnet, är vi ett U-land i personlig utveckling eller har jag frågat fel personer? Är det viktigt att utvecklas? Är det viktig eller rent av kul att förverkliga sina drömmar?

Klicka på kommentar under rubriken och tyck till.

Ha det gott

Peter

Den inre dialogen

Det finns många saker som kan vara svåra att handskas med och en av dom sakerna som jag tycker har varit, eller är svårast att hantera är när man i sin inre dialog börjarDen inre dialogen spekulera i saker och ting. Det kan låta ungefär så här. Undra om jag kommer att få det där kontraktet som jag jobbat så hårt för att få. Nej troligen inte varför skulle dom välja mig när det finns så många kompetenta konkurrenter? Fast det är ju klart jag har ju ändå visat på att det skulle vara en stor fördel att välja mig framför dom andra. och så vidare. Så kan man mala på hur mycket som helst och hur länge som helst. Helt i onödan, för vad kan man göra åt det? Ofta är det saker om man inte själv kan påverka. Det är ungefär som att sitta och titta på en dålig film utan att förmå sig att byta kanal bara för att man tror att det skall bli ett annat slut än det man sedan man började titta redan listat ut att det bara kan bli på ett sätt.

Jag har dock blivit lite klokare med åren och lärt mig att bromsa mig och bryta mönstret med att göra andra saker, helt enkelt förvilla mig själv från det som jag har svårt att släppa.  Jag byter kanal kort och gott, tittar på något annat eller reser mig och går därifrån. Det är otroligt effektivt när man väl har blivit medveten om vad man håller på med och att man kan förändra det. Bara vetskapen om att man har en strategi för det när tankarna börjar mala ger styrka och självförtroende.

Det som också är intressant med den inre dialogen är att den ofta är av negativ art. Man mal på om sina egna misslyckande och hittar gärna exempel på tidigare saker som inte har gått bra bara för att ge sig själv stöd i att visst kommer att allt gå åt skogen och det känns ju rätt tryggt, för det är en känsla som jag känner igen.

Om man nu skall gå och spekulera mig sig själv så är det otroligt viktigt att man säger positiva saker till sig själv. hjärnan är ju bara en muskel som tar till sig det som vi ”tutar” i den. Det finns massor med forskning som kan bevisa att det är så. Tillbringa en vecka med att tala om för dig själv hur dåligt det kommer att gå på det där mötet, matchen, träffen eller vad sjutton som helst och jag lovar att det kommer inte bli något lysande resultat. Vänd på det, testa inför någon händelse som ligger i framtiden säg bra bra saker, tala om för dig själv hur bra det kommer att gå, försök att se det som skall hända som en helt perfekt sak. Visst dom geggiga tankarna kommer att försöka att komma tillbaka och det kan vara lite tufft i början att få bort dom, men ge dig inte för varje negativ tanke som kommer bestäm dig för att tänka en positiv. Till slut kommer det att lossna och du kommer att komma på dig själv med att vara betydligt mer positiv.

Önskar alla en positiv arbetsvecka med härliga utmaningar.

När ger du upp?

Jag satt i lördags och tittade på Sverige mot Ungern precis som större delan av svenska befolkningen. 1-2 med 93,08 på matchuret på  matchens sistaNär ger du upp?spark, eller mage är väl mer riktigt. Zlatan är hjälte som sig bör. Fantastiskt! Vem trodde det bara en med en halvminut kvar att spel? Undrar hur många som lämnat sina apparater och gick och mumlade ord som inte lämpar sig i skrift. För faktum är, hade Sverige spelat oavgjort hade det med all sannolikhet varit kört.

Vad som då slog mig efter att jag lugnat ned mig i mina glädje yttringar var. När ger man upp? Och varför? Hur många människor i världen genom åren har gett upp en halvminut från succe? Eller kanske sekunder från sitt mål? Frågan är högaktuell för mig dag.

Det är alltid för tidigt att ge upp läste jag någnstans för ett par år sedan. Visst är det så, på något sätt så köper jag det resonemanget. Jag tror att i många fall handlar det om hur mycket man brinner för upppgiften. Är man grundad i vad man vill så ger man aldrig upp. Man kan ge upp ett försök, eller ett tillfälle men man ger aldrig upp sin uppgift. Går det inte ? Då backar man tillbaka och prövar ett annat sätt tills man har lyckats. Det faller under paritetet ”det finns inga misslyckanden bara feedback”

Visst finns det tillfällen och människor som med all rätt har gett upp efter att de har testat allt. Det finns yttre omständigheter som gör att vare sig man vill eller ej så är det kört. Det som är intressant är, att dom tillfällena är ändå i minoritet jämfört med de gånger då den vita flaggan viftas i förtid. En bra fråga att ställa till sig själv när man ger upp något är: -Hur viktigt var det för mig? Min erfarenhet är att ofta blir svaret att det var inte avgörande därför var det på något sätt okej att ge upp.

Något att ta med sig och fundera på.

När ger du upp?

Varma hälsningar

Peter

Glad, pumpad och peppad

top-of-mountain

Tänk på alla dagar vi lägger bakom oss. Vissa dagar är blytunga andra är sega, vissa dagar är så där lagom tråkiga, dom flesta är ändå helt okej. Sedan kommer dagar som den här dagen för mig. 

Jag är idag helt galet glad, pumpad och peppad 🙂 Häng med så skall jag ta er med på varför. 

Jag fick idag ett utlåtande om mig i min mail som kommer att hjälp mig att skapa den plattform som jag behöver för att komma vidare med alla projekt som jag har igång, det var ett utlåtande som nästan gjorde mig generad. Är jag verkligen allt det här? 

Peter är som person mycket driftig, och har skapat sig ett starkt nätverk. Vidare kan man säga att han har en mycket positiv framtoning som person, han är kompetent, klok och social med ett inre driv att hjälpa och stärka människor att skapa en bättre liv både för sig själva och andra. Det märks också tydligt att Peter vet vad han vill och vart han är på väg, om man sedan tittar på hans erfarenheter och åstakommanden så stödjer dessa ovan nämnda egenskaper. 

Ärligt talat ? Det som gör mig så glad är att jag uppenbarligen uppfattas på det sätt som jag vill bli uppfattad, vilket är en stor tillfredställelse bara det. Fantastiskt tack, tack. 

Sedan går jag in på hurvikanblirikatillsammans.se och läser att Jan har tagit ett stort steg och vänt blad i livet han är också galet glad och peppad, vilket adderar till min eufori, för jag vet vilken skön känlsa det är. man är som ett litet barn ingenting är omöjligt hela världen ligger för ens fötter. det är en känsla som jag önskar att alla kan känna ofta. För det är ju så det är egentligen eller hur? 

Jag har ett inlägg här på min blogg om att Ge och du skall få ni som inte har läst gå in och läs inlägget men framför allt alla inlägg från alla som skrivit, det ger ett hopp om att det kanske inte är så kallt ändå. 🙂 Tack alla som skrivit för era kloka och positiva inlägg. 

Som ni säkert märker så känns det idag som jag skulle kunna klättra upp på Mount Everest utan syrgas eller något som helst hjälpmedel, jag skulle bara älga upp ställa mig på toppen och skrika I LOVE YOU till hela världen. 🙂 

Avlslutningsvis så vill jag säga till er alla som har mål som ni kämpar med och känner frustration eller bara tycker det är segt att ni inte kommer någonstans. Ge inte upp kämpa på. Vet du vad du vill så blir det också så om du är kompromisslös med det. Ni som inte har hittat något ännu sluta inte att leta när man väl hittat det så är det en fantastisk resa man får. Det skall sägas helt ärligt att jag har haft min stunder när jag allvarligt funderat på vad jag sysslar med. Tanken på att ge upp har slagit mig ett antal gånger, men det är som om jag haft en inre röst som har manat på mig och vägrat att acceptera att jag givit upp. 

Nu låter det som jag har kommit i mål som segrare efter ett långt lopp när det i själva verket bara är början på en resa, men universum har idag givit mig klara och tydliga tecken på att jag är på rätt väg. 🙂

Många kramar

Peter

Hur går det på Saab och hur ser vi framåt?

Satt och funderade på hur det skall gå på Saab och lekte med lite olika scenarion. Hur jag än vände och vred på det så kom jag fram till att det är många människorsaab2 som kommer att fara illa. Om man jobbar och har byggt sitt liv kring sitt arbete och det plötsligt rycks undan för en, slut, borta, finito. Har man då inte haft anladning eller lust att fundera kring vad man vill göra med sitt liv så har nummerlappen definitivt kommit upp. Hur lätt är det att göra det på ett avkopplat och kreativt sätt när man sitter där nyvarslad? Inte så lätt tror jag. 

Jag tycker det är svårt att lägga någon värdering i varför det har gått som det har gått, om det är GM´s fel eller inte,jag har helt enkelt inte tillräckligt kunskap i ämnet. Det som är viktigt är inte att hitta syndabockar utan jag tror att det viktigaste just nu är att se om det är möjligt att rekonstruera bolaget och blicka framåt. För just det ”blicka framåt” tror jag är ett mantra som vi alla skall skaffa oss i dessa dagar. Ju mer vi sitter och tycker att allt är skit ju mer skit är det. Om man iställer frågan sig: Vad är möjligt nu ? kommer man att hitta mer kreativa lösningar. 

Till er som läser detta och tänker ja det är ju lätt att säga vill jag bara meddela att det är inte svårare att tänka positivt än negativt. Jag lovar 😉 

Peter

Skall vi lägga oss ned och dö nu?

Jag fick ett mail häromdagen som jag tycker är så bra angående lågkonjukturen. vinna-konjuktur

Hej. Jag tror att i dessa oroliga tider är det viktigt att man är sann mot sig själv. Det är lätt att dras med i orostänket och dålig framtidstro när hela Sverige håller andan och rustar för dåliga tider. Är det meningen att vi alla ska sluta drömma nu och vara nöjda med att vi (i bästa fall) har tak över huvudet och ett samhälle som går in med konstgjord andning. Att våga tänka positivt och framåt känns ännu viktigare idag. Att tro på sin egen kapacitet behöver vi alla- 

Vi lever just nu i någon form av masspsykos. Vi kommenterar börsen, vi skakar på huvudet, vi ondgör oss över alla uppsägningar och varsel. Räntan är för hög- räntan är för låg. De som har kvar sina jobb går och oroar sig för om de skall få behålla det, många gånger helt i onödan. Ja exemplen kan vara hur många som helst. Och det som jag tycker är värst av allt, det är när någon expert uttalar sig om att det här kan minsann pågå i flera år till. 

Ja men det är ju klart att det kommer pågå i flera år! Om vi säger att det kommer att göra det så gör det ju det eller hur? Om det är det vi tror så handlar vi därefter och då får vi det önskade resultatet. Det finns ett exempel som man lätt kan  jämföra med nuvarande konjuktur.

Jag är tränare för ett ungdomslag i hockey, om jag inför nästa match går ut och säger så här till killarna. Vår motståndare i nästa match är väldigt bra, dom har vunnit alla sina matcher stort. Dom är välväxta, starka och snabba. Vi har hört att dom dessutom skjuter stenhårt. Så upp med huvudet därute killar för det kommer att smälla. Vad händer tror ni? Har jag ett lag som kliver ut på isen med högt huvud och en framtidstro? Troligen inte. Ligger fokus på rätt ställe? Nej, nej och nej. 

Om jag istället fokuserar på vad vi kan, vad vi har presterat, våra fördelar som lag och individer och lyfter upp den tron, så lovar jag ett det kommer bli ett annat utfall än vad vi hade fått i första exemplet. 

Vart vill jag komma med detta då? Jo, om vi kollektivt kan börja prata om möjligheter istället för problem så kommer vi skapa  ett positivt resultat snabbare och dessutom må mycket bättre under tiden. Krisen kommer inte pågå i tre år innnan det vänder, det har redan vänt. För som det står i mailet jag fick ”Att våga tänka positivt och framåt känns ännu viktigare idag. Att tro på sin egen kapacitet behöver vi alla”

Tack för mig

Peter

I väntans tider

klocka-tidJa, inte så att jag väntar på att bli far, det är jag redan 2 gånger om och det räcker mer än väl. Nä, jag har under en tid nu sått en massa frön på olika ställen och hoppas nu att det skall börja gro lite här och där. Det är en massa härliga projekt som är i sin linda men som kan bli både spännande, lukrativa och utmanade.

Sedan några år tillbaka har jag ändrat på mitt sätt att tänka om framtiden, jag lever numer efter tanken att om jag förväntar mig det bästa av allting så kommer det också till mig.  Det fungerar oftast alldeles fantastiskt, mycket beror säkert på min mentala attityd till det jag gör. om man ser möjligheter i allting så blir problemen inte så stora och oftast helt överkommliga. En sak är i alla fall säker och det är att man är mycket lyckligare som människa i alla fall. 

Eftersom jag är lite otålig i mitt sinne så är den tiden som jag är inne i nu svårast att hantera för mig, jag vet att saker måste gro och som jag skrev om här. Ting Tar Tid så är det bara, en naturlag som inte går att rubba men jag känner mig som ett litet barn som har stoppat frön i jorden och plattat till jorden, vattnat och nu sitter jag och tittar på jorden för att se när det börjar växa. 

Ha det bäst alla där ute och ge järnet! 🙂