Prestationsångest!

Tänk… jag lovade mig själv när jag började blogga att jag bara skulle skriva för att jag tycker om att skriva. Jag skulle skriva när andan föll på och det skulle minsann inte censureras allt som jag kände för skulle ut i bloggen. Ja med viss begränsning 🙂 vad har då hänt senaste månaden? Jo jag har börjat tveka i mitt bloggande, en tanke om att nu skall jag skriva om det här byttes snabbt mot en tanke om att nja, det är kanske inte så intressant? Eller vem vill läsa om det? osv. Det blev en prestation helt enkelt och ångest kom som ett brev på posten.

Vad är det då som ger oss prestationsångest? Vad är det egentligen? Äger den någon rätt att finnas överhuvudtaget?

Här kommer min subjektiva analys av en onödig känsla

Egentligen är det en rädsla för att misslyckas. Man bedömer utgången av ett resultat utifrån en prestation som man inte ännu har gjort. Vilket om man tittar lite nyktert på det är ganska korkat eller hur? Sedan har vi det där med att misslyckas… jag har varit inne på det förut här i bloggen, och det verkar vara ett återkommande tema för mig. Rädsla att misslyckas ! Är det så farligt? Jag studerar flitigt människor i min omgivning och jag kan säga att min spaning är att de människor som inte är rädda för att det skall bli lite galet eller inte så som det var tänkt är mer drivna och lyckliga än vi andra som väljer att inte göra någonting eftersom det kan bli fel.

Om man skall tydliggöra det hela ännu mer så tänk dig ett lejon. Hungern börjar pocka på uppmärksamheten och det springer förbi en flock med zebror. Tänk dig då att lejonet har in dialog med sig själv som går ungefär så här

– Mums där kommer ju middagsmaten

– Men tänk om jag springer iväg och missar?

– Tänk om zebran tvärnitar och fintar mig?

– Jag kanske ramlar när jag springer fort och svänger?

– Nä, det får nog vara. Det kanske inte är så dumt att äta gräs ändå?

Om man nu kunde lyssna på en inre dialog som ett lejon har så tror jag att det skulle vara så här ungefär:

– Hunger

– Ah! Mat

– Springa

Intelligens och inre dialoger är inte alltid något att föredra. Handling utifrån reaktion är klart underskattat. 🙂

Så vad kan man säga om prestationsångest? Jo det är i grund och botten en rädsla. Rädslor är något som vi behöver ha för vår egen överlevnad, klättrar man i berg så är man försiktigt för man är rädd för att ramla ner, och det är bra att man är rädd för det. Att skriva ett inlägg i en blogg är faktiskt inte något som man behöver vara rädd för. Det finns massor med olika situationer i livet där rädslan för att misslyckas faktiskt hindrar oss från att lyckas.

Vilka onödiga rädslor hindrar dig i ditt dagliga liv? 🙂

Peter

2 svar till “Prestationsångest!

  1. Hej Peter!

    Känner själv av det där i bland…utvecklats och fått mycket kunskap i mitt jobb med personer som har Autism. Har ett starkt driv och söker även kunskapen själv. Vilket har lett till att folk märker det. Personalen frågar mig mycket,kommit med i en utvecklingsgrupp,osv….Det förväntas mer av mig…Då kan tankar som: När skall dem märka att jag inte kan så mycket, komma. Vet inte om det är rädsla för att jag skall misslyckas eller mer kanske att jag skall göra dem besvikna….

    Du skriver väldigt klokt här och du har insikt i livet…va rädd om dina tankar,dem är kloka.

    Kram Helene

  2. Hej Helene!

    Oj, vad det är vanligt med den där tanken ”när skall dom komma på mig” Jätte många går omkring och tänker så. Det är klart att högre förväntningar ställer högre krav och då kommer den där känslan eller rädslan fär att misslyckas. Det är så enkelt men ändå så svårt. 🙂

    Tack för den fina komplimangen, jag skall vårda mina kloka ord jag lovar 🙂

    Ha en underbar helg !
    Kram Peter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s