1 år och framtiden

Tänk! Nu har jag haft den här bloggen i ett år, lite drygt. Första inlägget skrev jag den 8:e Januari 2009

Hurra för Blackrope´s blogg

Vad händer framåt då? Jo tanken är att bloggen skall finnas kvar. Jag tycker det är så otroligt roligt att skriva så det tänker jag fortsätta med. Det kommer dock att ske ett par förändringar. Jag kommer att börja skriva mer om investeringar. Varför? Jo det är något som jag kommer att jobba mycket mer under 2010 och det är det naturligt att också skriva om det, eftersom det ligger mig varmt om hjärtat. Det är också min erfarenhet att när man börjar investera, i vad det än må vara så hänger det ihop med personlig utveckling. Man måste utmana sina gamla sanningar om pengar för att kunna skapa sig nya, vilket jag personligen har fått erfara.

En annan förändring är att jag kommer flytta bloggen och ”hosta” den själv. Detta bara för att öka min handlingsfrihet med bloggen. Jag håller på för fullt med att leta efter något bra alternativ, vi får se vad det blir. Tips mottages tacksamt.

Hur har året då varit? Ja man kan säga att jag gick ut hårt som man alltid gör när man börjar blogga. Kanske inte alla men det är i all fall väldigt vanligt. Man kan säga att mitt andra halvår var det mycket glest mellan inläggen. främsta orsaken till det är att det hände så mycket för mig i verkliga livet, så det fanns inte riktigt tid att landa och sätta sig ned och skriva. jag är nämligen lite trög innan jag väl sätter mig ned och bloggar. När jag väl sitter här så går det med en rasande fart   Sedan hade jag lite skrivkramp när jag fick för mig att allt som jag skrev skulle vara genialt, vilket det kanske aldrig har varit eller kommer att vara heller för den delen. har dock en större självdistans till mitt skrivande nu när jag kommit igenom min kramp.

Så håll utkik det kommer mera, kanske till och med denna veckan… jag måste ju sparka igång lite inlägg om det här med pengar och investeringar.

Val mött då!

Peter

Nytt år, nya möjligheter!

Ja, då det var det dags igen. Ett nytt år står för dörren, fullt av möjligheter. Har du funderat på vad du skall uppnå under nästa år? personligen tycker jag att det är skönt med nytt år. Då kan man börja om eller fortsätta men framför allt stämma av vad man har uppnått och hur väl det stämmer med det man drömmer om. För er som läser min blogg återkommande så är det ingen nyhet att jag älskar det här med att sätta mål. Jag har ju till och med haft en flik med mina mål för 2009 som alla har haft möjlighet att ta del av.

Angående mina mål  2009 så kan jag säga att jag så när som på några mindre punkter har uppnått mina mål, och det som jag inte har uppnått finns det orsaker till. Den främsta orsaken är att jag ändrade mitt fokus under tiden. saker och ting förändras och jag tror att det är mycket viktigt att ändra sig med dom. Därför kan mål ibland bli inaktuella vilket var fallet för mig med vissa av mina mål. Men i stort sett så lyckades jag otroligt bra och den erfarenhet som jag tar med mig in i 2010 nu när jag satt nya mål är att jag var allt för mesig i mina målsättningar för 2009. Det mesta löste jag under första halvåret och det blev lite vakuum efter det. Jag visste inte riktigt hur jag skulle gå vidare efter det. Vilket också är en bra erfarenhet inför 2010 då jag har en plan för nya mål när jag har uppnått dom jag har, om det skulle gå väldigt fort

Det är dock inget snack om att genom att sitta och drömma och sedan tidsbegränsa sina drömmar och på så sätt göra det till mål, är ett otroligt kraftfullt sätt att programmera sig själv i det dagliga livet. Är man klar och tydlig med vart man vill så är det mycket lättare att ta beslut i sekunden. Stöder detta mig i mina framtida mål? Ja då är det bara att köra på, om inte? Gör något annat.

Så gör dig själv en tjänst inför det nya året, sätt dig ned och fundera på vad du vill. Skriv ned det på ett papper och titta på det med jämna mellanrum. Ställ in ditt undermedvetna på vart du vill  komma. Låt dig bli framgångsrik på det du vill bli framgångsrik på.

Mål är bara drömmar med en tidsgräns!

Gott Nytt år!

Peter

Ge mig en manual!

När man som jag lever med personlig utveckling och  träffar massor med folk som är på samma plan, så blir man ibland lite trött på att alltid leva i frågan. Det är jätte viktigt att ställa frågan tillbaka till en person för att få igång en tankeverksamhet. Det har hjälpt/hjälper mig otroligt mycket. Mitt problem är bara det att det känns som jag ständigt uppfinner hjulet. Jag skall komma på mitt sätt att göra massa saker, hur skulle du göra Peter?  ”Trial and error” Vilket ibland är lite tröttsamt.

Ibland skulle det vara skönt om man hade en guru som man fick en manual av.

1. Gör så
2. Gör si
3. Förbered jadijadi
4. Ring på din telefon
5. Träffa person så och så

Är du med på vad jag snackar om? Eller är du förvirrad?

Vad jag pratar om är tex. om man har fått för sig att tjäna pengar på någon idé, kan vara gammal eller ny spelar ingen roll. Så skulle jag ibland vilja ha en manual på hur man skall gå till väga, inte för att jag inte kan lista ut det mesta, men det tar sådan tid. Inom NLP pratar man mycket om att modellera framgångsrika personer vilket jag tycker är ett otroligt kraftfullt verktyg. Träffa och prata med människor som har lyckats inom något som själv vill lyckas med är otroligt spännande och lärorikt. Det är utvecklande på flera plan. Att man sedan går till handling utifrån det man lärt sig är väldigt tillfredsställande.

Finns det en manual för livet?

Nja, det finns mycket historia att luta sig tillbaka på och det finns riktlinjer som man kan använda sig av. Eftersom saker och ting förändras hela tiden skulle det nog vara svårt att skriva en manual. Den skulle vara i behov av uppdateringar var och varannan timme. men visst skulle det vara skönt att ha en manual där man visste att lägger jag bara ned X tid så får jag Y resultat.

Nä, det är nog bra som det är ändå, det är bara min egen tillfälliga frustration som jag ger utlopp för i detta blogginlägg. Ingen djupare insikter idag utan bara ren och skär frustration.

Är det någon som har en manual för hur man gör en miljon på 3 månader enligt ovan nämnd koncept så är ni välkomna att dela med er.

Är personlig utveckling viktig?

Ja är den det?

Något som slår mig allt oftare är att det finns så många människor som inte är intresserade av personlig utveckling. Jag har börjat att fråga sådana personer varför? Och får många likartade svar. Jag har inte tid, Nä det där är bara mambo jambo, Man är den man är och det är det man får jobba med, Jag är nöjd med den jag är och min personliga favorit som jag fick häromdagen. Det är så jobbigt ?

En av mina bästa vänner sa för en tid sedan att: – Sverige är ett u-land vad det gäller personlig utveckling. Jag är benägen att hålla med om det. Frågan som då kommer i mitt huvud är, varför är det så? Eller är det så? Min lilla personliga enkät bekräftar egentligen det påståendet även om urvalet kanske är allt för litet för att dra några stora växlar på det. Om man tittar på andra områden som tex. teknik eller datorer så går den utvecklingen med en rasande fart. Man går och köper en teknisk liten fräck sak och vips 3 månader senare så har det kommit en ännu bättre version eller kanske till och med flera olika nya förbättrade produkter. Förändras vi människor i samma takt? Nä, såklart inte. Problemet är att vi inte i vissa fall förändras alls. I en värld av ständig förändring så är det otroligt viktigt att man själv är flyfotad och öppen för att förändra sig.

• Min egna erfarenhet är att mitt ständiga arbete med att utveckla mig själv har gjort att jag idag
• Mår mycket bättre både fysiskt och metalt
• Tar motgångar på ett kreativt sätt
• Förverkligar mina drömmar så jag kan drömma nya
• Hanterar stress mer produktivt
• Kan hjälpa andra
• Är motiverad och målfokuserad
• Har en bättre förståelse och tolerans med andra

Detta är bara några av dom fördelar som jag har fått genom att medvetet jobba med min egen personliga utveckling. Jag är inte på något sätt färdig och det finns massor med saker som jag kan utveckla men det är en kreativ process som är i ständig rörelse.  Visst det är inte alltid utan problem och definitivt jobbigt i vissa stunder. jag är en teknikpryl helt enkelt och om 3 månader så finns det en ännu bättre version av mig

Jag är jättenyfiken på att höra vad du som läser tycker i detta ämnet, är vi ett U-land i personlig utveckling eller har jag frågat fel personer? Är det viktigt att utvecklas? Är det viktig eller rent av kul att förverkliga sina drömmar?

Klicka på kommentar under rubriken och tyck till.

Ha det gott

Peter

Prestationsångest!

Tänk… jag lovade mig själv när jag började blogga att jag bara skulle skriva för att jag tycker om att skriva. Jag skulle skriva när andan föll på och det skulle minsann inte censureras allt som jag kände för skulle ut i bloggen. Ja med viss begränsning vad har då hänt senaste månaden? Jo jag har börjat tveka i mitt bloggande, en tanke om att nu skall jag skriva om det här byttes snabbt mot en tanke om att nja, det är kanske inte så intressant? Eller vem vill läsa om det? osv. Det blev en prestation helt enkelt och ångest kom som ett brev på posten.

Vad är det då som ger oss prestationsångest? Vad är det egentligen? Äger den någon rätt att finnas överhuvudtaget?

Här kommer min subjektiva analys av en onödig känsla

Egentligen är det en rädsla för att misslyckas. Man bedömer utgången av ett resultat utifrån en prestation som man inte ännu har gjort. Vilket om man tittar lite nyktert på det är ganska korkat eller hur? Sedan har vi det där med att misslyckas… jag har varit inne på det förut här i bloggen, och det verkar vara ett återkommande tema för mig. Rädsla att misslyckas ! Är det så farligt? Jag studerar flitigt människor i min omgivning och jag kan säga att min spaning är att de människor som inte är rädda för att det skall bli lite galet eller inte så som det var tänkt är mer drivna och lyckliga än vi andra som väljer att inte göra någonting eftersom det kan bli fel.

Om man skall tydliggöra det hela ännu mer så tänk dig ett lejon. Hungern börjar pocka på uppmärksamheten och det springer förbi en flock med zebror. Tänk dig då att lejonet har in dialog med sig själv som går ungefär så här

- Mums där kommer ju middagsmaten

- Men tänk om jag springer iväg och missar?

- Tänk om zebran tvärnitar och fintar mig?

- Jag kanske ramlar när jag springer fort och svänger?

- Nä, det får nog vara. Det kanske inte är så dumt att äta gräs ändå?

Om man nu kunde lyssna på en inre dialog som ett lejon har så tror jag att det skulle vara så här ungefär:

- Hunger

- Ah! Mat

- Springa

Intelligens och inre dialoger är inte alltid något att föredra. Handling utifrån reaktion är klart underskattat.

Så vad kan man säga om prestationsångest? Jo det är i grund och botten en rädsla. Rädslor är något som vi behöver ha för vår egen överlevnad, klättrar man i berg så är man försiktigt för man är rädd för att ramla ner, och det är bra att man är rädd för det. Att skriva ett inlägg i en blogg är faktiskt inte något som man behöver vara rädd för. Det finns massor med olika situationer i livet där rädslan för att misslyckas faktiskt hindrar oss från att lyckas.

Vilka onödiga rädslor hindrar dig i ditt dagliga liv?

Peter

Ursäkt i en inre dialog

En fortsättning på mitt förra inlägg om Den inre dialogen

Jag har på senare tid börjat vara mer vaksam på mina ursäkter, då menar jag inte att man gör något dumt och ber om ursäkt, utan vad jag gömmer mig bakom för ursäkter. Vad är det för saker som jag inte gör eller undviker för att det är obekvämt ? Som till exempel häromdagen regnade det ganska häftigt och det var dags att gå ut på ett löp pass. Oj, vad jag hittade på saker att göra för att slippa ta mig ut i regnet och kylan för att ta ett varv. Jag kände efter om jag inte hade lite ont i mina knän ändå, dom har ju strulat lite, kanske är det bättre att vänta tills jag har köpt nya löparskor. Jag höll på ganska länge tills jag ändrade mitt sätt att tänka. Det är faktiskt så att jag mår bättre när jag springer. Det rensar hjärnan, man får friskluft, blir pigg i kroppen och en massa andra positiva saker. Man kan säga att jag lade mina ursäkter år sidan och bara gjorde det. Gissa om det kändes skönt efter det.

Hela den processen fick mig att börja fundera på hur många gånger jag faktiskt undviker saker för att det är lite obekvämt och hittar på en massa ursäkter. Hur vanligt är det inte att vi alla gör det, och är vi ens medvetna om att vi gör det? Nä, jag tror inte det. Det blir som ett inlärt beteende något som man bara gör utan att tänka på det. Ungefär som att cykla, man bara gör det. Att göra saker med autopilot tror jag kan vara bra i många fall men jag tror också att det ställer till det för oss i större grad. Varför? Jo jag skall ta ett exempel från min egna dialog.

Jag har länge funderat på att skriva en bok om Resan till framgång som man kan läsa här på bloggen. Tanken som jag har haft är att jag på det sättet kan lägga in lite övningar och ge exempel. Helt enkelt skriva lite bredare för att skapa en bättre förståelse för tankesättet som jag tror stenhårt på. Till saken hör ju då att jag har aldrig skrivit någon bok och har ingen aning om hur man strukturerar upp det.

Så här kan min dialog låta:

- Om jag skulle skriva en bok om Resan till framgång?

- Men du kan väl inte skriva en bok? (ursäkt)

- Nä det är klart! det är ju svårt att göra det (ursäkt hur kan jag veta det när jag aldrig har gjort det?)

- Sedan tar det ju jättelång tid (ursäkt hur vet jag det?)

- Det är ju jättesvårt att få en bok publicerad (ursäkt, det kanske det är? Men jag vet ju inte och det skall inte hindra mig man kan ju trycka den själv)

Jag tror att ni fattar själva dialogen som pågår inne i skallen. Det som är intressant är många av mina ursäkter är inte ens mina egna. När jag började titta på det så insåg jag att det är stor påverkan från andra människor, det är alltså inte ens mina egna sanningar som jag använder som ursäkter för att inte göra något, i detta fallet skriva en bok. Det blir ju ganska uppenbart för mig själv att mina ursäkter för att inte börja skriva är ganska vaga.  Hur ser det ut för dig? Vad har du för ursäkter som inte håller om man skärskådar dom?

Nä, nu har jag inte tid att blogga mer jag har ju en bok att skriva

Ha det bäst

Peter

Den inre dialogen

Det finns många saker som kan vara svåra att handskas med och en av dom sakerna som jag tycker har varit, eller är svårast att hantera är när man i sin inre dialog börjar spekulera i saker och ting. Det kan låta ungefär så här. Undra om jag kommer att få det där kontraktet som jag jobbat så hårt för att få. Nej troligen inte varför skulle dom välja mig när det finns så många kompetenta konkurrenter? Fast det är ju klart jag har ju ändå visat på att det skulle vara en stor fördel att välja mig framför dom andra. och så vidare. Så kan man mala på hur mycket som helst och hur länge som helst. Helt i onödan, för vad kan man göra åt det? Ofta är det saker om man inte själv kan påverka. Det är ungefär som att sitta och titta på en dålig film utan att förmå sig att byta kanal bara för att man tror att det skall bli ett annat slut än det man sedan man började titta redan listat ut att det bara kan bli på ett sätt.

Jag har dock blivit lite klokare med åren och lärt mig att bromsa mig och bryta mönstret med att göra andra saker, helt enkelt förvilla mig själv från det som jag har svårt att släppa.  Jag byter kanal kort och gott, tittar på något annat eller reser mig och går därifrån. Det är otroligt effektivt när man väl har blivit medveten om vad man håller på med och att man kan förändra det. Bara vetskapen om att man har en strategi för det när tankarna börjar mala ger styrka och självförtroende.

Det som också är intressant med den inre dialogen är att den ofta är av negativ art. Man mal på om sina egna misslyckande och hittar gärna exempel på tidigare saker som inte har gått bra bara för att ge sig själv stöd i att visst kommer att allt gå åt skogen och det känns ju rätt tryggt, för det är en känsla som jag känner igen.

Om man nu skall gå och spekulera mig sig själv så är det otroligt viktigt att man säger positiva saker till sig själv. hjärnan är ju bara en muskel som tar till sig det som vi ”tutar” i den. Det finns massor med forskning som kan bevisa att det är så. Tillbringa en vecka med att tala om för dig själv hur dåligt det kommer att gå på det där mötet, matchen, träffen eller vad sjutton som helst och jag lovar att det kommer inte bli något lysande resultat. Vänd på det, testa inför någon händelse som ligger i framtiden säg bra bra saker, tala om för dig själv hur bra det kommer att gå, försök att se det som skall hända som en helt perfekt sak. Visst dom geggiga tankarna kommer att försöka att komma tillbaka och det kan vara lite tufft i början att få bort dom, men ge dig inte för varje negativ tanke som kommer bestäm dig för att tänka en positiv. Till slut kommer det att lossna och du kommer att komma på dig själv med att vara betydligt mer positiv.

Önskar alla en positiv arbetsvecka med härliga utmaningar.

När ger du upp?

Jag satt i lördags och tittade på Sverige mot Ungern precis som större delan av svenska befolkningen. 1-2 med 93,08 på matchuret på  matchens sistaspark, eller mage är väl mer riktigt. Zlatan är hjälte som sig bör. Fantastiskt! Vem trodde det bara en med en halvminut kvar att spel? Undrar hur många som lämnat sina apparater och gick och mumlade ord som inte lämpar sig i skrift. För faktum är, hade Sverige spelat oavgjort hade det med all sannolikhet varit kört.

Vad som då slog mig efter att jag lugnat ned mig i mina glädje yttringar var. När ger man upp? Och varför? Hur många människor i världen genom åren har gett upp en halvminut från succe? Eller kanske sekunder från sitt mål? Frågan är högaktuell för mig dag.

Det är alltid för tidigt att ge upp läste jag någnstans för ett par år sedan. Visst är det så, på något sätt så köper jag det resonemanget. Jag tror att i många fall handlar det om hur mycket man brinner för upppgiften. Är man grundad i vad man vill så ger man aldrig upp. Man kan ge upp ett försök, eller ett tillfälle men man ger aldrig upp sin uppgift. Går det inte ? Då backar man tillbaka och prövar ett annat sätt tills man har lyckats. Det faller under paritetet ”det finns inga misslyckanden bara feedback”

Visst finns det tillfällen och människor som med all rätt har gett upp efter att de har testat allt. Det finns yttre omständigheter som gör att vare sig man vill eller ej så är det kört. Det som är intressant är, att dom tillfällena är ändå i minoritet jämfört med de gånger då den vita flaggan viftas i förtid. En bra fråga att ställa till sig själv när man ger upp något är: -Hur viktigt var det för mig? Min erfarenhet är att ofta blir svaret att det var inte avgörande därför var det på något sätt okej att ge upp.

Något att ta med sig och fundera på.

När ger du upp?

Varma hälsningar

Peter

Avstämning av mål 2009 kvartal 2

Bättre sent än aldrig

Jag skrev detta inlägget i början på juli åkte på semester och glömde bort att lägga upp det. Så här kommer avstämning på mina mål första halvåret.

Sex månader har passerat och jag har i stort sett uppnått alla mina mål redan. Det är några som är kvar och då mest beroende på att saker har förändrats och de är inte säkert att jag ens kommer att försöka att nå dom målen. Du kan klicka här för att se vad som är klart och vad som är kvar.

Det är helt klart så, att sätta upp klara och tydliga mål för vad man vill är mycket kraftfullt. jag är förvånad över hur lätt jag ändå lyckades med det jag föresatt mig. Visst har det varit en del tandgnissel på resans gång men förhållandevis väldigt lite. Om man då lägger till att jag har uppnått en hel del som jag inte ens målsatt i början av året men som jag har landat så känns inte de bekymmer som fanns på resan speciellt stora så här i efterhand.

Nu sitter jag här och funderar över vilka nya mål jag skall sätta för resten av året. Helt klart skall jag sträcka mig lite längre så det blir lite jobbigare för mig under hösten. Jag har dessutom nya resultat i livet som har gett mig andra mål än de som jag satte upp i början på året. Nya kontakter med nya människor ger andra infall. Eftersom jag nu har mål tillsammans med andra kommer jag troligen inte att lägga upp alla mina nya mål för resten av året då vi är fler om dom.

Lite kommentarer per kategori

Karriär och arbete

De enda mål som jag inte riktigt har nått upp till är i denna kategorin. Varför? ja, för det första har målen inte varit satta med någon större vetskap och precision mer ett finger i luften med en önskan utan att jag stämt av verkligheten tillräckligt. Jag är igång med coaching och det går bra men har medvetet inte kört 100% då jag även har fått andra intressanta saker som kommit i min väg.

Personligutveckling

Här kan man lära sig en sak som är viktig med mål, det måste gå att mäta dom… Visst min panikångest är mer eller mindre borta men det är svårt att mäta det. Jag söker inte längre efter att föreläsa det är också en sak som har fallit bort, jag trodde att det var det jag ville men har inte längre någon önskan att göra det. Jag trivs mycket bättre i samtalet med människor eller mindre grupper där man kan påverka i återkommande möten. Som jag nämnde ovan så har coachingen inte slgit så väl ut som jag gissade att den skulle göra.

Träning/hälsa

Min löpning har varit fantastisk denna vår och sommar, jag har slagit mina mål med hästlängder och är med mina mått otroligt snabb. En avgörande förändring som jag gjorde för att nå min mål här var att jag höjde ribban ännu mer. Jag sänkte mitt mål med 2 minuter till. Helt plötsligt så var det inte okej att ligga på 40:30 när jag skulle ner till 38. Detta är ett område som jag har använt för att träna målbilder av den enkla anledningen att det är så lätt att mäta. Jag kommer till hösten att använda mig av detta i andra sammanhang för att nå fantastiska resultat.

Ekonomi

Jag har nått mitt mål och jag känner att det är allt för mesigt. Det kommer jag att jobba mycket hårdare på till hösten.

Relationer

Mycket på grund av de sammanhang som jag sökt under året är mina mål med att fördubbla mina outlook kontakter mer än väl fyllda.

Sammanfattning

Ja, vad kan då säga om det här med målen. Jo det är mycket kraftfullt att skriva ned sina mål och stämma av. På något sätt så sker en undermedveten bearbetning av målen hela tiden. Ungefär som att ha en inbyggd kompass. det är lättare att tacka både jag och nej till erbjudanden som kommer eftersom man snabbt kan stämma av om det ligger i linje med vad man vill åstadkomma eller inte. Målen har också en tendens att förändra sig, men jag tror att det är enbart av godo. Det är alltid bättre att börja gå även om man får ändra sin väg på resans gång. än att inte gå alls.

Ha det bäst! och sätt upp mål för den framtiden du vill se.

Jag gör det sen !!!

Under många år har jag ivrigt läst en hög med böcker och pratat med folk om vad man kan göra för att bli mer effektiv, och det har varit en hel del tips och knep som har kommit fram. Det som har varit slående i alla fall för mig är att jag har tagit till mig ett nytt tänk och det har fungerat under ett par dagar eller veckor men ingenting har haft någon bestående effekt. Kanske är det så att jag har letat efter det ultimata tipset, det absolut bästa man kan tänka sig, tipset eller knepet som gör att man ser ljuset och uppnår nirvana. Det finns ju naturligtvis inget sådant knep, det är med det som allt annat det krävs att man jobbar på det hela tiden. All framgång kräver en riktad insats som jag varit inne på många gånger i den här bloggen.

Det finns dock ett knep som jag tog till mig för många år sedan som jag upptäckt har gjort mig mycket effektivare och mindre glömsk. Häromdagen slog det mig plötsligt att jag på kort tid fick gjort en massa små saker effektivt och snabbt. I min insikt i ämnet så slog det mig också att jag har gjort så här en tid utan att tänka på det. Det var egentligen 2 insikter i en.

1. Jag har blivit effektivare eftersom jag har en strategi.

2. Jag har utvecklats

Nu är det ju ingen raket forskning eller svår formel som jag under åren tagit till mig utan ett jätte enkelt knep som det så ofta är. Det är det enkla som är det geniala.Vad är det jag gör? Jo, om en sak tar 2 minuter eller mindre att göra så gör det genast. Det finns en annan bra bieffekt med att göra på detta sättet och det är att allt mindre saker faller i glömska. Det bästa av allt är att jag upplever att jag har mer tid över och det är inte så dumt.

Det har dock tagit mig X tid att komma in i tankesättet, det har npg skett gradvis under årens lopp, och jag har också dagar när jag inte gör det men är fullt medveten om att jag inte gör det. Bra är det när jag vet att jag har mycket att göra och behöver vara effektiv då händer det grejer.

Så här kommer tipset i punktform

• Tar en uppgift mindre än 2 minuter att göra? Gör det genast.
• Det finns inget sedan
• Om du har tid nu, använd den du vet inte vad du har sedan

Må väl

Peter